Otu nwanyị Congo na-agbachitere ma na-akwalite ikike ụmụ nwanyị site na ozi e biri na ákwà ọ na-eyi, 2015.
Omenala, evolushọn, na akụkọ ihe mere eme nke ụmụ nwanyị a mụrụ na, bi na kọntinent nke Africa na-egosipụta mgbanwe na akụkọ ihe mere eme nke kọntinent Africa n'onwe ya.
E meela ọtụtụ ọmụmụ dị mkpirikpi banyere akụkọ ụmụ nwanyị na mba Afrịka.[1][2][3][4] Ọtụtụ ọmụmụ na-elekwasị anya na ọrụ akụkọ ihe mere eme na ọnọdụ ụmụ nwanyị na mba na mpaghara ụfọdụ, dị ka Egypt, Ethiopia, Morocco, Nigeria Lesotho, na sub-Saharan Africa.[5] N'oge na-adịbeghị anya, ndị ọkà mmụta amalitela ilekwasị anya na mgbanwe nke ọnọdụ ụmụ nwanyị n'akụkọ ihe mere eme nke Africa site na iji isi mmalite ndị a na-adịghị ahụkebe, dị ka abụ sitere na Malawi, usoro ịkpa ákwà na Sokoto, na asụsụ akụkọ ihe mere eme.[6]
↑Hunt (October 1989). "Placing African women's history and locating gender". Social History14 (3): 359–379. DOI:10.1080/03071028908567748.
↑Hetherington (1993). "Women in South Africa: The Historiography in English". The International Journal of African Historical Studies26 (2): 241–269. DOI:10.2307/219546.
↑Hay (10 March 2014). "Queens, Prostitutes and Peasants: Historical Perspectives on African Women, 1971–1986". Canadian Journal of African Studies22 (3): 431–447. DOI:10.1080/00083968.1988.10804220.
↑Eldredge (1991). "Women in Production: The Economic Role of Women in Nineteenth-Century Lesotho". Signs16 (4): 707–731. DOI:10.1086/494700.